Snus och hälsan

Tobaks- och nikotinprodukter innehåller rikligt med nikotin som är starkt beroendeframkallande. Nikotin är ett gift som i stora doser kan orsaka förgiftningssymptom som t.ex. illamående, kräkningar, magont och andningssvårigheter. 

Nikotinet i snuset påverkar kroppen på följande sätt: 

• Höjer blodtrycket och pulsen tillfälligt, vilket leder till att hjärtats syrebehov ökar
• Blodkärlen drar ihop sig, vilket leder till att flödet av syresatt blod till hjärtat minskar
• Hjärtat belastas mer och musklernas blodcirkulation avtar. Detta ökar risken för idrotsskador och återhämtningen lider
• De ytliga blodkärlen drar ihop sig, vilket kan leda till ökad impotensrisk samt minska på hudens elasticitet och lyster
• Nikotinbruk ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, metabolt syndrom samt diverse cancertyper
• Nikotin är även farligt under graviditeten och ökar risken för fosterdöd, prematuritet och preeklampsi (havandeskapsförgiftning)

Snus innehåller många cancerfarliga ämnen och kemiska föreningar – det har hittats bl.a. tungmetaller och rester av olika bekämpningsmedel.

Snusets inverkan på munhälsan:

• Snusandet åstadkommer förändringar på munslemhinnan och en del av effekterna kan till och med vara permanenta. Snusanvändningen har även konstaterats öka risken för cancer i munhåla och svalg.
• Snusanvändning kan irritera tandköttet och försvaga tandfästet. Det irriterade tandköttet kan bli tjockare vid stället man brukar lägga in snuset. Detta kallas för en snuslesion som även har öknamnet ”elefanthud”.
• Som resultat av snusanvändning kan tandköttet börja dra sig uppåt och blotta tandhalsarna och tandköttet kan inflammeras. Med tiden riskerar man att tänderna trillar ur. Man löper även större risk att få karies, dvs. hål i tänderna.
• Användning av tobaks- och- nikotinprodukter orsakar illaluktande andedräkt samt missfärgade tänder. Då man slutar snusa blir andedräkten snabbt fräschare och en tandhygienist kan avlägsna ytliga missfärgningar från tänderna.
• Det lönar sig att själv vara uppmärksam och följa med eventuella förändringar i munnen. Det lättaste sättet är att med hjälp av en spegel kika in i munhålan.
• Om det är något man undrar över gällande munhälsan, lönar det sig att boka en tid till en tandhygienist eller en tandläkare.

Humör och känslor

Nikotin påverkar tillfälligt uppmärksamheten och vakenheten och framkallar välbehagskänslor och därför kan avvänjningen till en början medföra humörsvängningar, ångestkänslor, irritation, sömnlöshet och koncentrationssvårigheter. När abstinensbesvären avtar förbättras oftast det psykiska välmåendet. Att sluta använda nikotin minskar ångest och stress samt lyfter humöret.

Olika känslor som t.ex. besvikelse, trötthet, nedstämdhet och ledsamhet är naturliga känslor som har att göra med förändringar i livet och olika motgångar. Att gå igenom alla känslor kan hjälpa en att gå vidare. Om obehagskänslorna blir starkare eller inte avtar lönar det sig att söka hjälp.

Hjälp finns att få via t.ex.

MIELI Kristelefonen 09 2525 0112 (på svenska må och ons 16-20 samt tis, tors och fre 9-13. Den finskspråkiga kristelefonen håller öppet alla dagar hela dygnet på telefonnumret 09 2525 0111)

Sekasin-chatten (https://sekasin.fi/sv/, öppen varje dag 15-19. Den finskspråkiga chatten är öppen vardagar 15-24 och helger 15-24 och hittas på https://sekasin.fi/)

tukinet (på finska, https://tukinet.net/)

Tips för psykiskt välmående:

• Håll fast vid dagsrutinerna, regelbunden motion samt andra hobbyer
• Hitta ett för dig lämpligt sätt att minska på stressen
• Fokusera på framtiden
• Stoppa negativa tankar och tankebanor och fokusera medvetet på positiva saker
• Be om hjälp av närstående eller vänner – att prata av sig kan få en att må bättre
• Hitta kompisstöd också t.ex. på nätet

Vad händer i kropp och knopp när man slutar?

• Nikotinet går ur kroppen på ca två dagar och även andedräkten blir fräschare
• Munhälsan börjar förbättras
• Lukt- och smaksinnen förbättras redan på några dagar
• Nikotinets inverkan på blodtrycket, pulsen och blodcirkulationen blir lindrigare
• Prestationsförmågan förbättras
• Infektionsrisken blir mindre
• Att sluta ger en känsla av att lyckas, som vidare förstärker självförtroendet och din egen uppfattning om dina färdigheter
• Oron över snusanvändningens hälsoeffekter avtar
• Man återfår känslan av kontroll eftersom nikotinet inte längre härskar
• Forskning bevisar att humöret förbättras då man slutat röka och även den upplevda stressen avtar

Källor:

Duodecim: Raskaus ja tupakointi. (2021)

Duodecim: Nuuskan vaikutukset suun terveyteen. (2019)

Duodecim: Nuuskan terveyshaitat. (2012)

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos: Nuuska. (2021)

Patja, K. & Borodulin, K. 2020. Vaikuttavatko tupakka- ja nikotiinituotteet kilpaurheilijan suorituskykyyn? Lääkärilehti 50/2020 vsk 75 s. 2765–2770

Samet JM. The 1990 Report of the Surgeon General: The Health Benefits of Smoking Cessation. Am Rev Respir Dis. 1990;142:993–4.

Swan GE, Lessov-Schlaggar CN. The effects of tobacco smoke and nicotine on cognition and the brain. Neuropsychol Rev. 2007 Sep;17(3):259-73.

Taylor G, McNeill A, Girling A, Farley A, Lindson-Hawley N, Aveyard P. Change in mental health after smoking cessation: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2014 Feb 13;348:g1151.