Nikotin och hälsa

Tobaks- och nikotinprodukter innehåller rikligt med nikotin som är starkt beroendeframkallande. Nikotin är ett gift som kan i stora doser orsaka förgiftningssymptom som illamående, kräkningar, magont och andningssvårigheter. 

Nikotinet påverkar kroppen på följande sätt:

• Blodtrycket och pulsen förhöjs tillfälligt, varmed hjärtats syrebehov ökar.
• Blodkärlen drar ihop sig, varmed flödet av syresatt blod till hjärtat minskar.
• Hjärtat belastas mer och blodcirkulationen i musklerna försvåras. Detta ökar risken för träningsskador och fördröjer musklernas återhämtning.
• De ytliga blodkärlen drar ihop sig, vilket minskar hudens elasticitet och lyster och kan även leda till impotens.
• Förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, metaboliskt syndrom samt flera olika typer av cancer.
• Nikotin är även farligt under graviditeten och ökar risken för fosterdöd, förtida födsel (prematuritet) och graviditetsförgiftning (preeklampsi).

Snus innehåller många cancerframkallande ämnen och kemiska föreningar. Bland annat tungmetaller och rester av olika bekämpningsmedel har hittats i snus.

Snusets inverkan på munhälsan:

Snusets hälsoeffekter är välkända, men vi vet mindre om nikotinpåsar. Forskare har dock konstaterat att även nikotinpåsar kan skada munhälsan.

Snus och/eller nikotinpåsar påverkar munhälsan på följande sätt:

• Förändringar i munnens slemhinnor. En del effekter kan vara permanenta. Snus har visat sig öka risken för cancer i mun och svalg.
• Blodcirkulationen i tandköttet och syretillförseln till tandvävnaden försämras.
• Tandköttet kan dra sig tillbaka och bli inflammerat, vilket kan blotta tandrötterna. Med tiden kan tänder lossna.
• Irritation i munslemhinnan. Där snuset vanligtvis placeras tjocknar slemhinnan till en snuslesion, också kallad ’elefantskinn’.
• Orsakar försvagning och infektioner i de vävnader som håller tänderna på plats. Det blir också lättare att få hål i tänderna.
• Dålig andedräkt och missfärgningar på tänderna. När du slutar blir andedräkten snabbt fräschare och en tandhygienist kan ta bort ytliga missfärgningar.

Var själv uppmärksam och följ med eventuella förändringar i din mun. Det lättaste sättet är att med hjälp av en spegel titta in i munhålan. Om det är något du undrar över gällande din munhälsa, boka tid till en tandhygienist eller tandläkare.

Humör och känslor

Nikotin påverkar tillfälligt uppmärksamheten och vakenheten och framkallar kortvariga välbehagskänslor. Unga vuxnas hjärnor utvecklas fortfarande och är därför mer mottagliga för beroenden. Beroendet kan uppstå redan vid första prövningen. Å andra sidan har unga färre abstinenssymptom jämfört med äldre. En del unga kan ha abstinenssymptom så som humörsvängningar, ångest, irritation, sömnlöshet och koncentrationssvårigheter. När abstinensbesvären avtar förbättras oftast även det psykiska välmåendet. Att sluta använda nikotin har bevisats minska ångest och stress och dessutom lyfta humöret.

Olika känslor som besvikelse, trötthet, nedstämdhet och ledsamhet är naturliga känslor som har att göra med förändringar och motgångar i livet. Då du känner igen och accepterar dina känslor har du lättare att gå vidare. Sök hjälp ifall obehagskänslorna blir starkare eller inte tycks gå över.

Hjälp finns bland annat här:

MIELI Kristelefonen mieli.fi/sv/stod-och-hjalp/kristelefon
På svenska 09 2525 0112 må och onsdag kl. 16-20; tisdag, torsdag och fredag kl. 9-13.
På finska 09 2525 0111 alla dagar dygnet runt.
På engelska 09 2525 0116 fredagar kl 9-13.

Sekasin-chatten sekasin.fi/sv
Öppen må-fre kl. 15-19 och lö-sö kl. 17-21
(den finskspråkiga chatten är öppen må-fre kl. 9-24 och lö-sö kl 15-24)

Tukinet tukinet.net (på finska)

Tips för psykiskt välmående:

• Håll fast vid dagsrutiner, regelbunden motion och andra hobbyer.
• Hitta ett för dig lämpligt sätt att minska på stressen, t.ex. motion eller något som sysselsätter händerna. Tips hittar du bland annat här (på finska).
• Fokusera tankarna på framtiden och påminn dig själv om att även denna stund kommer att gå över.
• Känn igen negativa tankar och tankebanor och fokusera medvetet på positiva saker.
• Be om hjälp och stöd av närstående eller vänner. Att prata hjälper.
• Hitta kamratstöd av andra i liknande situation t.ex. på nätet.

Vad händer i kropp och knopp när man slutar?

• Nikotinet försvinner ur kroppen på ca två dagar
• Andedräkten blir fräschare
• Lukt- och smaksinnet förbättras redan på några dagar
• Prestationsförmågan förbättras
• Nikotinets inverkan på blodtrycket, pulsen och blodcirkulationen blir lindrigare
• Infektionsrisken blir mindre
• Munhälsan förbättras
• Risken för typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar minskar
• Oron över nikotinets hälsoeffekter avtar
• Känslan av kontroll återvänder då nikotinet inte längre har makt över dig
• Att sluta skapar en känsla av att lyckas, vilket i sin tur förbättrar självkänslan och tron på den egna förmågan
• Rökstopp förbättrar humöret och lindrar känslan av stress

Källor:
Duodecim: Raskaus ja tupakointi. (2021)
Duodecim: Nuuskan vaikutukset suun terveyteen. (2019)
Duodecim: Nuuskan terveyshaitat. (2012)
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos: Nuuska. (2021)
Terveyden ja huvinvoinnin laitos: Nikotiinipussit. (2024)
Käypä hoito: Nuorten tupakka- ja nikotiiniriippuvuus ja sen arviointi. (2024)
Käypä hoito: Nikotiinipussit (2024)
Patja, K. & Borodulin, K. 2020. Vaikuttavatko tupakka- ja nikotiinituotteet kilpaurheilijan suorituskykyyn? Lääkärilehti 50/2020 vsk 75 s. 2765–2770
Samet JM. The 1990 Report of the Surgeon General: The Health Benefits of Smoking Cessation. Am Rev Respir Dis. 1990;142:993–4.
Swan GE, Lessov-Schlaggar CN. The effects of tobacco smoke and nicotine on cognition and the brain. Neuropsychol Rev. 2007 Sep;17(3):259-73.
Taylor G, McNeill A, Girling A, Farley A, Lindson-Hawley N, Aveyard P. Change in mental health after smoking cessation: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2014 Feb 13;348:g1151.